Du använder en föråldrad webbläsare

I min sista enhet av masterstudier har jag blivit alltmer medveten om den viktiga roll som amygdala spelar i stresshantering och ångestdämpning.

Sjukvårdsmiljön kan vara en särskilt stressig plats och sjuksköterskor ställs ofta inför tidsbrist, etiska dilemman och ett behov av att prestera under press.

Jobbstress och utbrändhet hos sjuksköterskor

Varje person tolkar stress på olika sätt, vilket för vissa kan vara positivt och för andra kan vara som ett hot (Jennings, 2008). Jobbstress är både ett hälsoproblem och en risk på arbetsplatsen (Jennings, 2008).

In 1960 identifierade Menzies ”fyra källor till ångest bland sjuksköterskor: patientvård, beslutsfattande, ansvarstagande och förändring” (citerat i Jennings, 2008). Medan jobbstress för sjuksköterskor kan relateras till ”fysiskt arbete, mänskligt lidande, arbetstider, bemanning och mellanmänskliga relationer” (Jennings, 2008).

Det antas att jobbstress för sjuksköterskor kan öka till följd av den ökande användningen av teknik, kostnadsökningar inom hälso- och sjukvården och oordning inom hälso- och sjukvården (Jennings, 2008).

Sjuksköterskans ”utbrändhet” kan bero på kronisk stress; utbrändhet är vanligt förekommande i direkt interpersonella arbetsroller som inom sjuksköterskeyrket (Jennings, 2008). Utbrändhet beskrivs som ett ”syndrom som kännetecknas av känslomässig utmattning, avpersonalisering och minskad personlig prestation” (Jennings, 2008).

Olyckligtvis för sjuksköterskor kan arbets- och familjeliv inte separeras helt och hållet, och de kollektiva stressfaktorer som är relaterade till multitasking mellan arbete, uppfostran av barn som den primära vårdaren och äktenskapliga relationer kan göra sjuksköterskor benägna att drabbas av utbrändhet och stress (Jennings, 2008).

Arbetsstress och utbrändhet påverkar inte bara sjuksköterskorna individuellt, utan även sjukvårdsorganisationerna (Jennings, 2008). Hälsoproblem kan uppstå på grund av fysiologiska reaktioner på neuroendokrina stressreaktioner (Jennings, 2008). Det är uppenbart att detta kan leda till sjukfrånvaro, personalomsättning och därefter försämrad vårdkvalitet för klienterna (Jennings, 2008). Det är därför absolut nödvändigt att hälso- och sjukvårdsorganisationer omvandlar arbetsmiljön till en plats som främjar arbetstillfredsställelse, klientsäkerhet och välbefinnande för alla intressenter (Jennings, 2008).

Neuroplasticity to Retrain the Amygdala

Ett intressant perspektiv togs upp av Bergland (2013), där han lyfte fram att neuroplasticitet vanligtvis diskuteras i termer av att bygga upp nya banor, men kanske är det nödvändigt att överväga att underlätta nedbrytningen av negativa/ oönskade neurala banor vid tillstånd som ångest.

Retraining the Amygdala - Neuroplasticity to Retrain the Amygdala Brain

Neuroimaging har visat ökad amygdalaaktivering vid olika ångeststörningar (Shin & Liberzon, 2010). The Calm Clinic (n. d.) beskriver amygdala som en ”uppsättning små, mandelformade kluster av kärnor nära hjärnans bas”. Amygdala utlöser kamp- eller flyktreaktionen när den känner fara på grund av antingen känslomässiga eller miljömässiga utlösare (Calm Clinic, n. d.).

Mer om amygdala (Calm Clinic, n. d.):

  • Det är en del av hjärnan som reagerar snarare än tänker
  • ”Dess roll är inte att ta reda på varför du är rädd, utan att varna dig om dåliga minnen stödjer en kamp- eller flyktreaktion och, om de gör det, att få den kamp- eller flyktreaktionen att äga rum”. (Calm Clinic, n. d.)
  • Det är därför kanske inte möjligt att prata sig ur stressreaktionen
  • För att utsätta sig för rädsla kan amygdala bli okänslig
  • ”Eftersom tankar och minnen triggar din amygdala är du också fast med kroppsliga förnimmelser som du inte gillar”. (Unlearning Anxiety, 2017)

Anxiety Chain Reaction

The Calm Clinic (n. d.) beskriver följande exempel på kedjereaktionen av ångest:

  1. En känslomässig eller miljömässig utlösare (e.t.ex. en tvångsmässig negativ tanke)
  2. Amygdala reagerar med kamp eller flykt (t.ex. kan du känna att du måste springa iväg)
  3. Adrenalinpåverkan (t.ex. epinefrin frisätts i blodomloppet och kroppsliga processer ”påskyndas”)
  4. Blodsockernivån ökar för snabb energianvändning till följd av epinefrin
  5. Skakningar uppstår på grund av ökad energi och för att ”uppmuntra blodet att nå kroppens extremiteter”
  6. Hjärtat bultar när ett resultat av epinefrin och ökad hjärtfrekvens
  7. Rödhet uppges bero på att blodet inte används av musklerna
  8. Ökad andningsfrekvens för syresättning
  9. Obehag i bröstet på grund av ökad belastning på hjärta och lungor

Hur kan vi träna om Amygdala?

  • Träna upp beteenden och minnen – bete sig utan ångest och omformulera minnen så att de blir mer positiva (Unlearning Anxiety 2017)
  • Lär amygdala att en betingad reaktion inte är ett hot mot din säkerhet (Unlearning Anxiety 2017)
  • Hälsosamma matvanor och motion kan förebygga hälsokomplikationer till följd av stress/ångest eller få dig att känna dig mer kapabel att hantera situationen (Calm Clinic n. d.)
  • Besök https://www.unlearninganxiety.com/tools/ för mer information om Mindfulness, Acceptance Commitment Theory (ACT), Dialektisk beteendeterapi och Positiv psykologi och dessa kan hjälpa till att hantera ångest

Interessant citat av Unlearning Anxiety (2017):

’Leonardo di Caprio gick frivilligt in i OCD för sitt jobb. Ja, det stämmer. Efter sin roll i ”The Aviator” utvecklade Leonardo OCD i ungefär ett år. För att sätta detta i ett sammanhang innebär det att han sensibiliserade sin egen amygdala. Det är så plastiskt den mänskliga hjärnan är. Sedan, efter att ha blivit behandlad med mindfulness, kopplade han återigen om sin hjärna för att bota sin OCD. Han avkänslade då sin amygdala. Hans erfarenhet var som en strömbrytare som ändrade hans hjärna – på-av, på-av. Självstyrd neuroplasticitet. Slutsats? Säg ALDRIG till dig själv att ångest är livslång”

Anmärkning: All ovanstående information bör användas för ökad förståelse, men inte för behandling – sök medicinskt och psykologiskt stöd och vägledning från kvalificerad personal för att hantera stress, ångest och andra bekymmer som rör ditt välbefinnande.

Vänligen ring: 000 för brådskande hjälp eller för ett mindre brådskande exempel, kontakta stödtjänster som Nurse & Midwife Support, Lifeline och Beyondblue eller besök din husläkare.

  • Bergland, C 2013, ”The size and connectivity of the amygdala predicts anxiety”, in Psychology Today, viewed 2 September 2017, https://www.psychologytoday.com/blog/the-athletes-way/201311/the-size-and-connectivity-the-amygdala-predicts-anxiety.
  • Calm Clinic (n. d.), How the amygdala affects anxiety, Calm Clinic, viewed 2 September 2017, http://www.calmclinic.com/anxiety/amygdala.
  • Jennings, BM 2008, ’Work Stress and Burnout Among Nurses: Role of the Work Environment and Working Conditions”, i: Hughes RG, (redaktör), Patientsäkerhet och kvalitet: An Evidence-Based Handbook for Nurses. Rockville (MD): Agency for Healthcare Research and Quality (US), 2008 Apr, Chapter 26 viewed 3 October 2017, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK2668/.
  • Shin, LM & Liberzon, I 2010, ”The Neurocircuitry of Fear, Stress, and Anxiety Disorders”, Neuropsychopharmacology, vol. 35, no. 1, pp. 169-91, visad 3 oktober 2017, http://doi.org/10.1038/npp.2009.83.
  • Unlearning Anxiety 2017, Anxiety & the amygdala, Unlearning Anxiety, visad 2 september 2017, https://www.unlearninganxiety.com/amygdala/.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.